Bättre kontroll och stärkt konsumentskydd är några av effekterna från avregleringen av den svenska spelmarknaden. Det menar Statskontoret som utvärderat förändringarna på spelmarknaden i Sverige sedan den nya spellagen infördes 1 januari 2019.
Ökat spel hos bolag med licens
Den 1 januari 2019 fick Sverige en ny spellag. Svenska Spel monopol avskaffades och privata aktörer tilläts på den svenska spelmarknaden. Nu har Statskontoret på uppdrag av regeringen kommit med sin slutrapport om effekterna av omregleringen av spelmarknaden. Bedömningen är att spelmarknaden fungerar bättre idag än vad den gjorde år 2018.
En av de viktigaste effekterna av den nya spellagen är att den offentliga kontrollen av den svenska spelmarknaden har ökat. Detta innebär bland att den så kallade kanaliseringsgraden har ökat, som är ett mått på hur stor del av spelandet som sker hos spelbolag med svensk licens. Från att ha legat på under 50 procent före 2019 ökade kanaliseringsgraden till 87 procent år 2021. Siffrorna ligger i linje med tidigare undersökningar, som visar att en övervägande majoritet av svenskarna väljer att spela på sajter som innehar licens.
Dock var regeringens mål före omregleringen att kanaliseringsgraden skulle ligga på över 90 procent. Samtidigt betonar Statskontoret att det är svårt att exakt beräkna kanaliseringsgraden då många uppgifter bygger på uppskattningar.
Riskspelande har inte ökat
Enligt rapporten finns inga tecken på att spelproblem och spelmissbruk ökat på grund av avregleringen. 2018 spelade 1,3 procent på ett riskfyllt sätt. En siffra som var densamma 2021. Andelen av alla svenskar som spelar har under samma period minskat något, från 58 till 56 procent. En trend som också är tydlig ur ett längre perspektiv. För ett par decennier sedan, år 2004, spelade nämligen 71 procent av alla svenskar.
Dock har den totala omsättningen på spelmarknaden ökat från 23,4 miljarder kronor år 2018 till 28,4 miljarder kronor år 2021. Spel hos licensierade spelbolag stod för 26 miljarder kronor medan återstående 2,4 miljarder kronor skedde hos olicensierade aktörer. Samtidigt är det svårt att beräkna exakt hur mycket det olicensierade spelet omsätter.
I Statskontorets rapport går också att läsa att ett fåtal stora aktörer dominerar marknaden. Under fjärde kvartalet 2021 stod de fem största aktörerna med licens för 67 procent av den totala omsättningen.
Även för statskassan har omregleringen varit en bra affär. Statens intäkter från punktskatter på spel ökade från 1,5 miljarder kronor 2018 till runt 4 miljarder kronor 2021.
Förbättringar
Även om spelmarknaden i stort fungerar bra lämnar Statskontoret i sin rapport ett antal rekommendationer som kan bidra till förbättringar. Bland annat rekommenderar man regeringen att ge Spelinspektionen uppdraget att utveckla beräkningen av kanaliseringsgraden. På så sätt hoppas man att kunskapen om kanaliseringsgraden ska öka. Statskontoret anser också att Spelinspektionen regelbundet bör rapportera om kanaliseringen.
Just uppföljning är något som betonas i rapporten. Därför bör regeringen överväga att utvärdera effekterna av de nya regeländringar som föreslogs i början av året.
Regeringen bör också, tillsammans med Spelinspektionen, samverka med andra EU-länder för att motverka spelbolag utan svensk licens. Spelinspektionen kan även behöva utveckla kommunikationen med spelbranschen.